|
|
Kära Ben
Vet du
om att det bor en utomjording i ditt hus? Det är sant, och jag
tycker inte alls om honom. Så snälla ring hem snart. Du var
perfekt som du var och jag vägrar att tycka om någonting alls
hos den person som har tagit din plats. Han liknar inte dig alls,
och är väldigt märklig. Du har ändrat dig väldigt mycket,
men jag tror på dig och jag vet att jag kommer att bli stolt
över dig när du visar mig att du inte alls är den psykotiska
dåre som Tim sa att du var. Skynda dig hem. Mitt tålamod med
den här utomjordingen hemma hos dig börjar ta slut.
Kan du fatta att den knäppskallen gav vår Meg en julklapp som
fick plats i en vanlig kartong? Du skulle aldrig ha gjort något
så vanligt. Även om det hade varit en mugg att gråta i (någon
som inte alls bryr sig om vår Meg föreslog den smaklösa
presenten) skulle du ha gjort det med stil. Han påminner mig om
Sonny Sprocket som Mason i "Santa Barbara" en gång
trodde att han var. En mycket konstig person. Han gav Julia en
medaljong som Mason var tvungen att säga åt idioten att slå in
i presentpapper. Men, Mason kom i alla fall fram ibland och sa
åt fårskallen att inte bara stå där och se på när Julia
grät. Börjar du känna sig som en fårskalle du också? Bra,
för det är precis vad idioten som har tagit din plats är. Men,
trots allt detta så är du fortfarande min hjälte och jag
väntar mig att du kommer ridande på din vita springare (en vti
BMW till duger alldeles utmärkt) och förpassar dåren tillbaka
till varifrån han nu kom.
Det är många som kommer att tycka att jag inbillar mig. Det
stämmer, men du är ju bara ett fantasifoster, så varför kan
jag inte få göra dig som jag vill ha dig? Om jag vill uppleva
verkligheten behöver jag bara stänga av TVn och prata med
Stephen, som förresten tycker att jag är tokig, men svär på
att man förstår mig. Jag har hoppat över dig en hel del på
sistone, men håller utkik efter att du ska komma tillbaka.
Kerrigan
